Start











Vad är detta?











Aktiviteter











Våra hus











Artiklar











Kunskapsbank











Tema











Länkar











Bli medlem











Sök








Buckminster och drömmen om kupolen
Av Erik Berg | Uppdaterad 061016

Särskilt spännande och relevant blir arkitekturen, vardagens konst, när den kombineras med visioner och utsikter mot framtiden. Frank Lloyd Wright sade att den arkitekt som inte drömmer om framtiden inte är någon riktig arkitekt. En som kombinerade det praktiska problemlösandet med en lång blick mot horisonten var den amerikanska arkitekturens särling, Richard Buckminster Fuller, av sina vänner kallad ”Bucky”.

Känd inom arkitekturen som uppfinnare av den geodetiska kupolen. Beundrad för sin tekniska innovationsförmåga, bespottad för sin rudimentära estetik. Men Buckminster var, som sig bör, inte enbart arkitekt. Han var i lika stor mån poet, författare, filosof, matematiker och uppfinnare. Därför ständigt sysselsatt med nya idéer som kombinerande insikter och kunskaper inom dessa områden. Han lät sig inte begränsas.


Buckminster föddes 1895 i Milton, Massachusets. Men den verkliga historien börjar egentligen 1927, då han bankrupt, alkoholiserad och utfattig levde i Chicago. Hans unga dotter hade avlidit i polio och han var beredd att avsluta sitt lidande genom att ta livet av sig när han i sista sekunden bestämde sig för att istället göra resten av sitt liv till ett experiment: ”to find what a single individual can contribute to changing the world and benefiting all humanity."

Kanske är historien en skön efterhandskonstruktion. Men klart är att han därefter aldrig upphörde att vara rastlöst verksam för att förändra världen på sitt eget vis.

Buckminster Fuller fruktade hela livet att fastna i ett traditionellt eller sektoriellt tänkande. ”Hade naturen behövt människan som specialist hade vi fötts med ett cyklopöga och ett mikroskop framför det” skrev han bland annat och hävdade att det var precis tvärtom, vi behövs som generalister:
”Man seems unique as the comprehensive comprehender and co-ordinator of local universe affairs. What nature needed man to be was adaptive in many if not any direction; wherefore she gave man a mind as well as a coordinating switchboard brain. Mind apprehends and comprehends the general principles governing flight and deep sea diving, and man puts on his wings or his lungs, then takes them off when not using them. The specialist bird is greatly impeded by its wings when trying to walk. The fish cannot come out of the sea and walk upon land, for birds and fish are specialists.”
Kanske kom sig det tvärsektoriella engagemanget och motviljan mot specialisering från hans tid på 30-talet vid Black Mountain College, det radikala universitetet i North Carolina, där han umgicks med poeter, konstnärer, arkitekter och uppfinnare som hade den gemensamma viljan att bryta det sektoriella tänkandet.

Det var här, på en bakgård till universitetet, som Buckminster började experimentera med att foga samman plaströr baserat på trehörniga, femhörniga och sexhörniga geometriska former, en forskning som ledde fram till den geodetiska kupolen, uppbyggd av stänger och kablar. Formen har kopierats från naturen (se bild nedan) och återfinns i alla skalor, från atomnivå till systemnivå. Den geodetiska kupolen är en extremt stark konstruktion med låg egenvikt och stor innesluten volym, där helheten är starkare än de individuellt ingående delarna. Buckminster kallade det ”tensegrity”, en samandragning av ”tensional integrity”.


Mikroskopfoto av ytstrukturen i pollenpartikel

Geodetiska kupoler har alltid haft lite av en framtidsaura över sig och har därför varit flitigt använda i illustrerade science fictionhistorier. Men även i verkligheten har de möjliggjort byggandet av stora inneslutna volymer, som sportarenor, mässhallar, planetarier, tält mm. Bland annat den ikoniserade amerikanska kupolen vid världsutställningen i Montreal 1967. Se bilder av denna i högerspalten.

Den geodetiska kupolen var också ett försök att revolutionera byggnadskonsten. Ungefär så långt från traditionellt husbyggande man kan komma, en billig och enkel konstruktion som kan resas av en ensam person på några timmar. De har idag många entusiastiska anhängare, framförallt i USA, men de har aldrig fått något avgörande genomslag i stadsbyggandet, deras exteriöra form har ansetts svår att kombinera med ett trivsamt gaturum.


Till Buckminsters insatser hör även populariserandet av en del begrepp som är användbara för förståelsen av vår värld idag. Stort genomslag fick boken ”Operation Manual for Spaceship Earth” (1963) som förmedlade en, vid den tiden snudd på revolutionerande, insikt om att den planet vi lever på inte är en outtömlig Särimer, utan tvärtom en ytterst bräcklig farkost. Buckminster skriver i boken, rörande användandet av fossila bränslen:
“We can make all of humanity successful through science's world-engulfing industrial evolution provided that we are not so foolish as to continue to exhaust in a split second of astronomical history the orderly energy savings of billions of years' energy conservation aboard our Spaceship Earth. These energy savings have been put into our Spaceship's life-regeneration-guaranteeing bank account for use only in self-starter functions.”
Först nu, när peak-oil närmar sig och den globala växthuseffekten redan kan ha tippat från sin ballanspunkt, har den tanken börjat slå rot på allvar. Buckminster Fuller var före sin tid. Och han funderade ständigt över människans överlevnad, hur nya lösningar och nytt tänkande på maskindäcket kunde rädda rymdskeppet Jorden. Tänkandet omsattes ständigt i praktiska försök, modeller och experiment. Bland de över 30 patenten finns bland annat en aerodynamisk bil (nedan) och ett ekologiskt, flyttbart hus.


En av världens första strömlinjeformade bilar, Dymaxion Car, amerikanskt patent 1937

Lösningarna på de växande miljöproblemen och den globala fattigdomen, såg Buckminster i ephemeralization och synergier. Det senare begreppet är idag flitigt använt inte minst inom näringslivet, i Buckminsters begreppsvärld syftande på den högre grad av ordning som uppstår genom samarbete i ett interaktivt system. Ett typiskt exempel är en människokropp, där livslängden hos de ingående delarna förlängs genom samverkan till en funktion som ingen ingående del kunde uppnåt individuellt.

Ephemeralization beskriver hur den teknisk utvecklingen gör det möjligt att ständigt göra mer med mindre: ”more and more life support for everybody, with less and less resources”. Fuller exemplifierade detta med Telstarsateliten, som, med en vikt på några hundra kilo, i ett slag funktionellt ersatte 750 000 ton transatlantisk telefonkabel.

Fuller kan sägas vara ett av de tidiga gröna medvetandena, men snarare neongrön än mossgrön. Tekniken (dock inte okritiskt anammad) var räddningen på miljöproblemen, och teknisk utveckling skulle uppnås genom en ”flexibel designvetenskap” (”Comprehensive Anticipatory Design Science”) - ett nyckelbegrepp i hans egen kosmologi. Designerkåren och arkitekterna borde ägna sig åt att lösa mänskligetens nutida problem och förutsäga kommande problem, menade Buckminster. Idag förvaltas hans arv av The Buckminster Fuller Institute i Santa Barbara, USA, som har en rik samling av efterlämnade tankar, uppfinningar, citat och idéer, tillgängligt även via Internet. Det hade Buckminster nämligen gemensamt med Le Corbusier, vid sidan av att de båda var fritänkare och generationskamrater: han sparade och skrev ner allt han gjorde, tänkte och sade. Ibland är visst less inte more.

Erik Berg sitter i Byggbrigadens styrelse och läser till arkitekt på Chalmers.

Mer om Buckminster Fuller:
  • Buckminster Fuller Institute
  • Black Mountain College Museum + art

    Mer om geodetiska kupoler:
  • Dome Village
  • Geodesic domes: Doing more with less
  • Pacific Domes
  • Monolithic Dome Institute
  • AI Domes
  • Gaia Nova (brittisk tillverkare)
  • Dome Technology
  • Kitdomes
  • Dome Homes
  • Lista över fler tillverkare


    3 kommentarer:
    I ditt fall bör strömlinjeformad möjligen snarare skrivas som "analt intresse för citationstecken och när de bör användas". "Strömlinjeformad" in yo ass!

    /david (061019)
    I båda fallen bör strömlinjeformad möjligen snarare skrivas som "strömlinjeformad". (061018)
    Mer strömlinjeformade bilar här:
    Förebilden för WV/SAAB etc
    http://www.tatra.demon.nl/

    /david (061018)




  • Vad är summan av två plus två? (spamskydd)


    Känd inom arkitekturen som uppfinnare av den geodetiska kupolen. Beundrad för sin tekniska innovationsförmåga, bespottad för sin rudimentära estetik. Men Buckminster var, som sig bör, inte enbart arkitekt. Han var i lika stor mån poet, författare, filosof, matematiker och uppfinnare. Därför ständigt sysselsatt med nya idéer som kombinerande insikter och kunskaper inom dessa områden. Han lät sig inte begränsas.




    Richard Buckminster Fuller




    Buckminsters modell för den amerikanska domen på världsutställningen i Montreal 1967.




    Projektet realiserat.




    Byggnaden kvällstid.




    Buckminster och en geodetisk kupol.




    Geodetisk kupol från Pacific Domes







    BYGGBRIGADEN 2011 | Org. 802430-9562 | info@byggbrigaden.se |